Text I
Låt oss se bakom våra fasader.
Låt oss se vilka vi egentligen är.
Se bakom mitt hårda yttre.
Se min sårbarhet och mitt trasiga hjärta.
Låt mig visa dig mitt riktiga jag.
Låt mig försvinna in i dina armar,
och låt mig bara finnas ett tag.
Se mina sprickor och hjälp mig att sänka garden.
Jag öppnar min ögon för dina så att du kan se hela mig,
och vad jag kan vara.
Tag mina händer och visa mig allt du kan vara.
Utan våra fasader kan vi inte längre döma.
Håll om mig och känn mina ärr,
hjälp mig att hålla ihop trasigheten.
Jag kan ge dig allt.
Jag vill inte längre slitas mellan mina världar.
Jag vill hitta ett lugn.
Ge mig ditt lugn.
Hjälp mig att se klart igen.
Vi kan drunkna en stund i varandra.
Våra vägar kan bli en.
Även om tiden kommer att komma ikapp oss.
Och det kommer den att göra.
Och med tiden kommer även dömandet,
och det de kallas förnuft.
Vi kommer en än gång inse att våra strupar måste förbi skyddade.
Men vi kommer att veta att vi aldrig kan döma varandra längre.
Vi vet något,
som ingen annan vet.
Smek mina ärr och kyss mina öppna sår.
Vi kan låsa våra blickar i varandras,
och glömma verkligheten.
Om vi förlorar oss i varandras ögon så kommer allt annat att försvinna,
och vi behöver väl alla en paus från alla måsten?
Sträck ut en hand mot mig och väx till din fulla storlek och skydda mig mot allt ont.
Berätta om mina drömmar när jag tappar mitt språk och luften lämnar mina lungor.
Få mig att andas och att leva.
Förvisa mina demoner till jorden.
- S, 2009.
Låt oss se vilka vi egentligen är.
Se bakom mitt hårda yttre.
Se min sårbarhet och mitt trasiga hjärta.
Låt mig visa dig mitt riktiga jag.
Låt mig försvinna in i dina armar,
och låt mig bara finnas ett tag.
Se mina sprickor och hjälp mig att sänka garden.
Jag öppnar min ögon för dina så att du kan se hela mig,
och vad jag kan vara.
Tag mina händer och visa mig allt du kan vara.
Utan våra fasader kan vi inte längre döma.
Håll om mig och känn mina ärr,
hjälp mig att hålla ihop trasigheten.
Jag kan ge dig allt.
Jag vill inte längre slitas mellan mina världar.
Jag vill hitta ett lugn.
Ge mig ditt lugn.
Hjälp mig att se klart igen.
Vi kan drunkna en stund i varandra.
Våra vägar kan bli en.
Även om tiden kommer att komma ikapp oss.
Och det kommer den att göra.
Och med tiden kommer även dömandet,
och det de kallas förnuft.
Vi kommer en än gång inse att våra strupar måste förbi skyddade.
Men vi kommer att veta att vi aldrig kan döma varandra längre.
Vi vet något,
som ingen annan vet.
Smek mina ärr och kyss mina öppna sår.
Vi kan låsa våra blickar i varandras,
och glömma verkligheten.
Om vi förlorar oss i varandras ögon så kommer allt annat att försvinna,
och vi behöver väl alla en paus från alla måsten?
Sträck ut en hand mot mig och väx till din fulla storlek och skydda mig mot allt ont.
Berätta om mina drömmar när jag tappar mitt språk och luften lämnar mina lungor.
Få mig att andas och att leva.
Förvisa mina demoner till jorden.
- S, 2009.
Kommentarer
Trackback
