Universeum.

Haft världens bästa kväll/natt/dag med Emma.
Universeum ägde allas ballar och jag är fett glad att hon drog med mig.
Emma, baby, du är så jävla awesome!

----------

Han är tillsammans med henne igen.
Henne som han lämnade för mig.
Jag var där när de gjorde slut.
Det var jag som var där och tröstade.
Det var mig du saknade.
Det var mig du sov med.
Det var i mina armar du berättade om alla dina drömmar och rädslor.

Och nu är det dom igen.

Jag visste att det skulle komma.
Jag visste det.
Jag var förberedd.

Men ändå.
Jag blev helt kall.
Tårarna bröt fram från igenstans.
Även om jag redan hade förlorat honom är det definitivt nu.
Nu är han hennes.

Jag känner mig så ensam.
Så galetjävla fittensam.

Varför är det ingen här?
Varför har jag inga armar som håller om mig nu?
Varför är jag ensam?
Vart i helvete har alla tagit vägen?

Jag vill inte mer.
Jag vill verkligen inte mer nu.

Världen har vänt mig ryggen.
Nu vänder jag ryggen mot världen.

Fuck allt.
Nu dör vi.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0